Svar på kommentarer:
Du har en "lång väg kvar", men vem har inte det....?
Alla har vi livsprövningar och jag kan känna igen mig i vissa av dina tankar, Sen tror jag att din syster har rätt ang. styrke, men jag vet hur svårt det är att dra ner.... Lättare att öka på, tyvärr ibland!
Kram på dig i.a.f.
svar: Jag tror de är du.. jag gillar också de. eller de är du som just nu gör mina dagar någolunda sociala.
och de gillar jag.. tack för att du är så trevlig.
jo de låångväg kvar. och tror ALDRIG de tar slut.
jo, träningen är nog rätt så mycket just nu, mycket för att jag lever FÖR TRÄNINGEN.
jag äter för att orka träna, jag sover för att orka träna, jag lever för att träna.
allt jag gör är för träningen. vad skulle jag annars leva för.
varför skulle jag annars vakna, för att vänta till kl. 4 då mattias kommer hem. de känns lååång tid.
MEN måste tillägga att jag gillar de också. väldigt, väldigt mycket.
men ibland kanske de blir för mycket av de goda. och de ger negativ effekt.
kul att du läser. kramar*
ps. skriv när du fått igång din blogg.. här har du en läsare: ds
hej
läser din blogg och förstår att du har det jobbigt men precis som du skriver så ser du så glad ut på ytan och sen känner du inte samma inuti. jag såg dej igår men du hann försvinna innan jag fyllt min vattenflaska och som vanligt var jag sen till passet. Jag ser att du brinner för träningen vilket är bra, men det ärsvårt att hitta rätt träningsmängd, jag vet av egen erfarenhet att ibland vill man så mycket just för att det är så roligt men effektiviteten blir då ibland sämre, man får då inte ut det man egentligen vill ha:( jag ser att du fått en träningskompis, roligt alltid roligt med den sociala biten helst med en som brinner för samma sak.ser att du har svårt att äta och att du känner dej nedstämd, kämpa på, du har din träning, huset och Mattias. Du är alltid trevlig och glad det är sådana som du som förgyller våra dagar:)
kram på dej
